Jag kommer berätta om våra viktigaste sinnen för delaktighet och kommunikation, syn och hörsel, och hur syn- och hörselnedsättningar kan påverka utveckling, kognition, psykisk hälsa och livskvalitet. Om utmaningarna i språkutveckling vid hörselnedsättningar, vikten av auditiv stimulans och hörhjälpmedel samt teckenspråkets roll. Hur vi balanserar medicinska och tekniska framsteg och respekt för dövkultur. Så forskar jag om ett vanligt virus som påverkar det centrala nervsystemet och orsakar bland annat hörselnedsättningar hos foster och barn (cytomegaloviruset)

Jag började jobba på mentalsjukhus på 80 talet och i öppenvårdspsykiatri från 80 talet och framåt. Först som skötare sen som psykolog.  Jag arbetar numera deltid som lärare/ handledare på Umeå Universitet och deltid i eget företag med framför allt behandlingshandledning i psykiatriska verksamheter. 
Jag är särskilt intresserad av trauma och traumabehandling, av kulturella perspektiv på människan samt av sexologi och frågor som hör ihop med vår sexualitet. Utifrån den mångfald som ryms i dessa ämnen av möjliga psykologiska förståelsemodeller/ behandlingsmodeller / behandlingskulturer tänker jag prata. Jag hoppas kunna väcka lite mer mångfald i tänkandet hos de som kommer och lyssnar!

 Mångfald inom NPF: den patogenetiska triaden som förklaringsmodell för samspelet mellan fenotyp, kognition och biologi.

I denna föreläsning presenterar jag den patogenetiska triaden – en förklaringsmodell för autism och andra NPF-tillstånd som syftar till att förklara den stora kliniska mångfalden. Modellen beskriver hur (1) individens fenotypiska uttryck, (2) kognitiva profil och (3) kompensation samverkar och kan ge upphov till mycket olika styrkor, svårigheter och funktionsnivå, även vid liknande diagnos eller symtombild. Jag ger en praktisk tolkning av hur triaden kan användas för fallformulering – för att förstå hur samma diagnos kan leda till olika kliniska yttringar och behov.

​

En föreläsning för dig som vill få ett mer nyanserat sätt att förstå NPF – bortom diagnosen i sig.

Vägar in i och ut ur extrema övertygelser – samtal i en polariserad tid
Vi lever i en alltmer polariserad värld där nyfikna samtal lätt ersätts av ställningstaganden och avståndstaganden men den typen av bemötande har ofta motsatt effekt på människor som tror på konspirationsteorier eller är med i extrema rörelser – de blir stärkta i sin övertygelse. Hur går det till? 

Och vad är det för processer som leder till att någon plötsligt börjar tro på saker som trotsar allt förnuft? 

Hur kan du som utomstående närma dig människor med helt främmande idéer och vad skulle poängen vara med det? Och hur kan du som terapeut hjälpa människor som varit med i den här typen av rörelser?

​

Det och mer är frågor som jag kommer att försöka besvara i denna föreläsning.
 

Rasmus Isomaa är docent i utvecklingspsykologi och legitimerad psykoterapeut. Han arbetar i huvudsak som specialsakkunnig i ätstörningsvård vid Fredrikakliniken i Jakobstad. Rasmus har varit styrelseordförande för Ätstörningsförbundet och Ätstörningsföreningen i Finland och för Nordic Eating Disorder Society (NEDS). Han har arbetat med forskning, utbildning, behandling och handledning inom ätstörningsfältet i cirka 20 år.
 
Rasmus föreläsning kommer att handla om mångfald i såväl symptombild (diagnostisk mångfald) som i symptomens betydelse för den drabbade (psykologisk funktion). Föreläsningen kommer att fokusera på förståelse och bemötande av personer med ätstörning och de komplexa utmaningar som behandlare ställs inför.

Mångfaldsperspektiv på neuropsykologisk utredning med ett särskilt fokus på glesbygdsneuropsykologi

​

Hur säkerställer vi att neuropsykologisk utredning blir rättvis och tillgänglig för alla – oavsett språklig eller kulturell bakgrund, eller var i landet man bor? I den här föreläsningen utforskar vi neuropsykologisk utredning ur ett mångfaldsperspektiv, med fokus på både utmaningar och möjligheter i området kopplat till kultur och språk. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur vi kan öka tillgängligheten till neuropsykologisk utredning för personer som bor långt från större städer där neuropsykologisk kompetens finns.

​

Psykoterapi med personer som har adopterats transnationellt 

Sedan över 25 år tillbaka vet vi att det finns allvarliga överrisker för psykisk ohälsa och suicid bland personer som har adopterats transnationellt. Just nu finns ett förslag hos regeringen om förbättrat stöd till gruppen, men vad vet vi om vilket stöd som behövs? Har adopterade särskilda behov som skiljer sig från andras? Vilka metoder är i så fall hjälpsamma?

Hanna Wallensteen är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och har en privat psykoterapimottagning i Stockholm. Hon har bland annat specialiserat sig på adoption och minoritetsstress och är själv adopterad från Etiopien. 
 

​Stereotyper och fördomar i vardagslivet

Vi människor tror att vi gör sakliga och rationella bedömningar av andra människor – men det är fel. Diskriminering sker när vi tror att vi gör något annat, beroende på att vi automatiskt tillämpar stereotyper om grupper utan att vi tänker på det.
Jag heter Ingrid Zakrisson och är professor i psykologi vid Mittuniversitetet. Jag tänker prata om detta, och ge exempel från min egen och andras forskning kring kön, könsidentitet och etnicitet.

När vården inte är jämlik: Compassion, samskapande och digitala vägar för ungdomars psykiska hälsa

Jag är Inga Dennhag, psykolog, psykoterapeut och docent inom barn- och ungdomspsykiatri vid Umeå universitet och Region Västerbotten. I min forskning och kliniska praktik arbetar jag med compassionfokuserad terapi och digitala interventioner för unga med stress, trauma och suicidnära svårigheter. I denna föreläsning belyser jag hur ojämlikhet i vård påverkar ungas psykiska hälsa, särskilt i glesbygd. Jag presenterar hur compassion och samskapande kan integreras i digitala behandlingsmodeller för att stärka tillgänglighet, relationell kvalitet och en mer jämlik psykisk hälsovård. Compassion för mig handlar om att hitta vägen till ett hållbarare och vänligare samhälle, även för mig själv som behandlare.
 

 Om mångfald, osäkerhet och mod i psykologrollen - att våga mer och skämmas mindre
Jag har arbetat som psykolog i flera år och känner mig fortfarande osäker ibland i samtalsrummet (ganska ofta faktiskt). Särskilt i möten där människors erfarenheter, livsvillkor eller sätt att förstå sina svårigheter skiljer sig från det jag själv är mest van vid. Mångfald i terapirummet påminner mig om att jag inte kan vara förberedd på allt – och att osäkerhet är en del av arbetet. I den här föreläsningen vill jag reflektera över hur den osäkerheten ibland väcker skam och försiktighet, och hur professionell mognad kanske handlar mindre om att bli säker – och mer om att våga agera ändå.   

Att navigera i ett mångkulturellt sammanhang

Birgitta Kimber är legitimerad psykoterapeut med en dr i folkhälsa. Hon har arbetat med att implementera interventioner sedan slutet av 90-talet. Hon har skrivit ett antal böcker, främst för skolpersonal men också en för föräldrar ”Älskade förbannade tonåring” som har använts för föräldrastödskurser runt om i landet.
 
Birgitta har varit delaktig i PIA-projektet, som står för Promoting Recently Arrived Immigrant Youth and Families’ Adjustment and Well-being och syftar till att stärka nyanlända ungdomars och familjers psykiska välbefinnande genom riktade stödinsatser.
 
Under Birgittas föreläsning får du en inblick i hur familjeinterventionen inom detta projekt har vuxit fram, vilka teorier och grundantaganden som ligger till grund för arbetet, vilka utmaningar som kan uppstå både i utvecklings- och implementeringsfasen – samt vilken forskning som finns och vilka resultat som hittills har uppnåtts.

När behandlingen inte räcker – svår OCD och vägen tillbaka till arbetslivet

Vad gör du som psykolog när din patient har gått flera år i behandling, symtomen finns kvar – och livet står still?

Erik Andersson är legitimerad psykolog, docent och studierektor vid Karolinska Institutet. Han arbetar med personer med komplex och ofta behandlingsresistent OCD, och medverkar som psykolog i SVT-serien Tvångstango.

I föreläsningen visar han hur Individual Placement and Support (IPS) kan hjälpa patienter med långvarig psykisk ohälsa tillbaka till arbete och studier. Med kliniska exempel och forskning diskuteras hur psykologer kan främja återhämtning, identitet och inkludering – även när symtomen kvarstår.

”I oss är en mångfald levande”: skillnader och likheter i målinriktade rörelser mellan autistiska och neurotypiska individer

Föreställ dig att du skulle ha problem med att veta vad du ska göra före du utför en rörelse. Det här skulle göra dina rörelser långsamma och klumpiga och påverka ditt vardagsliv. Autism kännetecknas primärt av sociala svårigheter. Mindre känt är att motoriska problem som till exempel finmotoriska nedsättningar ofta åtföljer kärnsymtomen.

​

Motoriska problem inom autism skulle kunna vara grundade i en nedsatt prediktiv (framtidsorienterad) förmåga och även hänga samman med sociala utmaningar som att förstå andras intentioner. I den här föreläsningen kommer jag att presentera ett projekt som fokuserar på planering och utförande av målinriktade rörelser ur detta perspektiv.

 Rösterna på vägen

Personer med flyktingbakgrund kommer sällan till tals i forskning och deras syn på vad som är hjälpsamt eller hindrande är väldigt lite beforskat. Men hur undersöker man detta politiskt, etiskt och känslomässigt trixiga ämne? Vilka begrepp, definitioner, metoder och personer är mest lämpade? Den här föreläsningen handlar om vägen från forskningsidé till ”färdigt” projekt, för ett projekt som vill synliggöra flyktingars väg och öka hörbarheten för deras egna röster. Vår väg har inte alltid varit smidig och rak, men den första delstudien i Storytelling är igång! Och kanske kan vi under föreläsningen också bjuda på lite exklusivt förhandsresultat?!
 

Att se det osedda – samisk hälsa, identitet och vårdens ansvar

Jon Petter Stoor -Pikku-Nilsá Ande Biehtár- är leg psykolog och biträdande universitetslektor vid Umeå universitet, specialiserad på samisk hälsa och suicidprevention bland samer. I sin föreläsning utforskar han hur historia, diskriminering, kultur och identitet påverkar samers möten med vården – och vad mångfald egentligen innebär i en svensk kontext där urfolket ofta förblir osynliggjort. Deltagarna får en forskningsbaserad introduktion till samisk hälsa och konkreta perspektiv på hur psykologer kan arbeta mer kultursensitivt och rättighetsbaserat. Bild: Mattias Petterson/Umeå Universitet

​

Den ojämställda stressen

Sandra Lindström är legitimerad psykolog, författare och föreläsare med ett starkt engagemang för frågor om jämställdhet. Hon utbildades vid Umeå universitet 2004–2009 och läste parallellt genusvetenskap med särskilt fokus på makt och kön i vardagslivets och arbetslivets organisering.
I sina föreläsningar belyser Sandra hur jämställdhetsutmaningar kan förstås både ur ett individ- och samhällsperspektiv, och hur vi kan utveckla strategier och förmågor för att hantera livets och arbetslivets komplexa utmaningar.
Hon har gett ut böckerna Jämställd vardag (2023) och Arbeta jämställt (2024) samt är medförfattare till Hållbarhet i socialt arbete – att förebygga och hantera stress (2025).
 

När accenter möts: Om uppfattningar och erfarenheter av utländsk accent i psykologyrket

​

Under denna föreläsning presenteras forskning om hur talare med utländsk accent uppfattas, med särskilt fokus på psykologer som talar svenska med utländsk accent. Jag presenterar studier om hur accenter påverkar bedömningar av trovärdighet, kompetens och värme, och diskuterar även legitimerade psykologers egna erfarenheter av att utöva yrket med en utländsk accent. Genom att kombinera lyssnarstudier med psykologers egna röster visar resultaten hur språklig variation är kopplad till både relationer och professionella villkor.
 

Att jobba med problematisk känslomässig mångfald​

​

Föreställ dig att du jobbar i primärvården, personen har svårt att beskriva problemet annat än "sina känslor.." Sen fattar du..: "Hett temperament" hade det kallats av vissa. "Drama" eller "pmsig" av andra. 

Vi säger instabila emotioner och destruktiv hantering. 
Många behandlare är vana vid ångest, depression och stress. Men inte lika bekväma när det handlar om snabba pendlande känslor. I min forskning undersöks effekten av en transdiagnostisk primärvårdsanpassad DBT-behandling i grupp. Jag kommer berätta vem behandlingen är tänkt för, vad som ingår, vad min data visar hittills och varför jag brinner för patientgruppen som ofta får kalla handen.  
 

När accenter möts: Om uppfattningar och erfarenheter av utländsk accent i psykologyrket

​

NEUROACT - ökad livskvalitet hos neurodivergenta personer

Text: NEUROACT är ett vetenskapligt utvärderat program för stresshantering vid autism, ADHD och andra NPF-tillstånd. Programmet syftar till att minska stress och öka livskvalitet. Fokus är på att utveckla strategier för att vardagen ska fungera bättre. Presentationen lyfter fram mötet mellan neuropsykologi och kontextuell beteendevetenskap, och ger inblick i teori och praktisk tillämpning av programmet.

Johan Pahnke är legitimerad psykolog, medicine doktor och aktuell med avhandlingen om NEUROACT för ungdomar och vuxna med en autismdiagnos. Han har över 20 års erfarenhet av kliniskt arbete inom NPF-området.
 

Psykiatrisk pluralism

​

Psykisk ohälsa förklaras, i olika sammanhang, med gener, signalsubstanser, stress eller trauman. Enskilda individer kan förklara sitt beteende i antingen psykologiska eller populärneurologiska termer, och sina problem utifrån bristande tillgänglighet och tolerans eller medicinska symptom. Psykiatripatienter får ofta höra att man inte ska ”identifiera sig med sin diagnos”, samtidigt som fler och fler ändå identifierar sig som neurodivergenta eller till och med galna.
Det finns kontroverser här, men också en risk att överdriva skillnaden mellan psykiatrisk vetenskap och alternativa perspektiv. Olika förklaringar kan ha olika fokus, och ändå vara kompatibla med varandra. Det är också viktigt att skilja på oenighet i faktafrågor, som åtminstone i princip kan lösas vetenskapligt, och skilda värderingar.
 

Mötet förändrar psykologen – om mångfald i patienter, kontexter och psykologens egen identitet
 

Hur påverkas man som psykolog av att möta människor i helt olika livssituationer?
I denna föreläsning delar jag erfarenheter från arbete inom flera olika verksamheter: HVB-hem med ungdomar som inte vill vara där, kriminalvård med personer dömda för bland annat sexualbrott och mord, samt primärvård där psykisk ohälsa ofta rör livets vardagliga påfrestningar.
Jag berättar också om arbetet i fält med Läkare Utan Gränser, där jag möter människor på flykt och patienter som bär på svåra trauman.
Utifrån dessa erfarenheter reflekterar jag över hur psykologens egen position påverkar mötet: att vara ung i yrket och ibland själv vara i minoritet i rummet som psykolog.
Föreläsningen handlar om mångfald inte bara i patienter – utan också om vad mötena gör med oss som psykologer och hur vi kan förstå våra egna reaktioner i yrket.

 ICD-11 och personlighetssyndrom, personlighetsfungerande som dimension i en ny diagnostisk modell.

​

2027 planeras utgivningen av  ICD-11 på svenska. Föreläsningen kommer att beskriva personlighetssyndrom där personlighetsfungerande som dimension och svårighetsgrad utgör kärnan i ICD-11 diagnostiken. Diagnostiska implikationer vid differentialdiagnostiska överväganden.
Även aktuella behandlingar  och bemötande av individer med Emotionellt Instabilt personlighetssyndrom.

Sophie Steijer är specialistläkare i psykiatri, legitimerad psykoterapeut och utbildad psykoanalytiker vid Svenska Psykoanalytiska föreningen i Stockholm. Hon har studerat på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet och genomförde sin specialistutbildning i psykiatri inom Region Stockholm. Hon är verksam som sakkunnig läkare i svenska domstolar samt som forskare, föreläsare och författare.   
 

Hur kan du i arbetet som psykolog möta människor med erfarenheter av krig, flykt och tortyr?

Röda Korsets grundprinciper är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Föreläsningen kommer fokusera på den kliniska vardagen som psykolog vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Förhoppningsvis kan det ge dig mer kunskap inför kommande bedömnings- och behandlingssamtal med patientgruppen framöver.
Reflektion kring mångfald och kulturella yttringar är ständigt aktuellt i vårt dagliga arbete. Välkommen till en föreläsning om ett psykologarbete som kan göra stor skillnad!
 

Vad känner du – egentligen? Spänningsfält inom psykologi, kultur och emotionell erfarenhet 

Du tror att du förstår människor. Men hur mycket av det du ser är egentligen klienten och hur mycket är dina egna normer, teorier och snabba tolkningar? I den här föreläsningen utforskar vi hur känslor formas i mötet mellan kropp, kultur och hjärna, och varför psykologens största risk inte alltid är brist på empati, utan att missta sina egna prediktioner för sanning. En föreläsning om bias, makt, emotioner och modet att stå kvar i osäkerhet.
 

Unga romers psykiska hälsa

​

Abedin Denaj är ordförande och grundare av Gemensamma Romska Internationella Förbundet (GRIF). Han kommer att föreläsa om psykisk hälsa bland unga romer, med fokus på de som aktivt väljer att dölja sin romska identitet på grund av antiziganism. Föreläsningen belyser hur detta påverkar individens välmående, identitet och livssituation.
 

Psykolog inom idrotten; utmaningar och lärdomar

Vi kommer i föreläsningen berätta om hur det är att arbeta som psykolog inom idrotten, från den yttersta elitnivån till barn- och ungdomsidrott. Fokus kommer att ligga på att beskriva de vanligaste arbetsmetoderna, samt belysa några av de utmaningar och dilemman som kan uppstå i mötet mellan psykologprofessionens etiska grundprinciper och idrottens kulturella och kontextuella ramar.
 

Beyond Performance: The Human Side of Hockey

Mathew Maione is a professional hockey player with experience across Europe and North America. In this lecture, he shares a deeper look into the realities of high-level sport — beyond performance, statistics, and results. Drawing from his own journey, Mathew speaks on mental resilience, identity, pressure, and the challenges athletes face both on and off the ice. His talk highlights the importance of understanding the human side of performance, creating more awareness, connection, and support within the game.

De som faller bort: NPF och idrottens blinda fläck
 

Idrotten ska vara för alla, men för personer med NPF är verkligheten ofta en annan. Många faller bort, inte för att de saknar vilja eller förmåga, utan för att omgivningen inte förstår deras behov. Förståelsen för NPF är påfallande låg inom idrotten, på alla nivåer, och utbildning saknas både i tränarutbildningar och på universitet. Det får konsekvenser för de människor som hade haft mest att vinna på att få vara med.
Psykologen har kompetens som idrotten behöver, och behovet är stort. Den här föreläsningen visar varför psykologen behövs i idrotten, och vad ett stärkt NPF-perspektiv kan betyda i praktiken.
 

Kan jag vara för snäll? Reflektioner om det empatiska hantverket

​

Mitt namn är Viktor Lindén och jag läser nu termin 8.

Har du också funderat på om du är en “för snäll” som psykolog? Precis som med alla andra färdigheter behöver vi träna på vår förmåga till empati. I en värld av mångfald behöver vi lära oss hur vi ska visa det på bästa sätt men även när det är dags att sätta gränser för den. Hur gör vi det här egentligen? Jag har såklart inte ett allmängiltigt svar på den här frågan men hoppas kunna bidra med givande reflektioner samt lite tips som jag ansett vara givande i min utveckling som psykologstudent, psykologassistent, klient och blivande psykolog (ja, ni läste rätt). Välkomna till min föreläsning om det empatiska hantverket!

Sexualitet i terapirummet

​

Den sexuella hälsan påverkar – och påverkas av – den psykiska hälsan. Trots detta kan en tystnad uppstå i klientmötet, där frågor om sexualitet upplevs som svåra att ta upp, samtidigt som många patienter önskar att de fått frågan.

Vilka antaganden gör vi om människor – och hur påverkar de vårt bemötande? Hur kan vi skapa utrymme för en mångfald av sexualiteter i terapirummet?

Under den här föreläsningen utforskar vi dessa frågor tillsammans, med fokus på reflektion och konkreta ingångar till samtal. Min förhoppning är att du som lyssnar ska känna dig stärkt i att våga öppna upp för samtal om sexuell hälsa.

Mångfald som styrka: Att se världen genom andras perspektiv

​

Amal är psykologstudent med erfarenhet av att arbeta med unga och kvinnor från olika bakgrunder. Hon har drivit initiativ som lyfter deras potential och möjligheter i samhällen där resurser ofta är ojämnt fördelade, ett arbete som bland annat uppmärksammats med Årets Selma, utdelat av fd kulturminister Amanda Lind, ett pris som visar hur samhället värdesätter insatser som stärker mångfald, representation och inkludering. Genom sin egen resa tar Amal publiken med på en upplevelse av att låna hennes skor och följa hennes perspektiv, och visar hur transkulturella val och förståelse för olika erfarenheter kan bli en kraftfull resurs i psykologiskt arbete.

När något tar över – om beroenden, förändring och vägar tillbaka

​

Hur går något från att vara en vana till att bli något som börjar styra våra val? Och vad krävs egentligen för att bryta ett beroendemönster? Hur uppstår egentligen beroenden – och varför är vägen ut ofta mer komplex än hur vi föreställer oss den? I den här föreläsningen utforskar vi beroende ur flera perspektiv: från hjärnans belöningssystem till de psykologiska processer som gör återfall så vanliga. Med utgångspunkt i modern beroendeforskning diskuterar jag hur sug uppstår, hur beteenden gradvis kan förändras och vilka faktorer som kan bidra till återhämtning. Som psykologstudent med ett särskilt intresse för beroendepsykologi, och med egna erfarenheter av ämnet, vill jag också reflektera över hur olika livsberättelser kan forma både sårbarhet och möjligheten till förändring.